Political programme of the Greens 2023â2027
Green Europe Programme
The Greens statement of principles 2020â2028
Program för De Grönas politiska mĂ„lsĂ€ttningar 2019â2023
Greens in Europe
Sex viktiga saker som du bör veta om programmet RÀttvis förÀndring
KlimatförĂ€ndringen tvingar oss att snabbt minska utslĂ€ppen. Programmet RĂ€ttvis förĂ€ndring Ă€r De Grönas svar pĂ„ hur Finland ska bli koldioxidneutralt före 2035. Riksdagsledamoten och ledaren för arbetsgruppen för RĂ€ttvis förĂ€ndring Iiris Suomela berĂ€ttar hur förĂ€ndringen pĂ„verkar vĂ„r vardag â sĂ„vĂ€l vĂ„r rörlighet, konsumtion som vĂ„rt matbord â och hur det lyckas utan att de svagaste hamnar i klĂ€m och utan att vi mĂ„ste pruta pĂ„ livskvaliteten.
1. Slut pÄ engÄngskulturen
Till de principer som ingÄr i programmet RÀttvis förÀndring hör att produkter mÄste tillverkas sÄ att de tÄl konsumtion och gÄr att reparera. Det Àr inte rÀttvist att tvinga mÀnniskor att köpa nytt bara för att öka konsumtionen. Det behövs mer reparations- och underhÄllstjÀnster t.ex. för klÀder och hushÄllsapparater.
âVi vill fĂ„ ett slut pĂ„ engĂ„ngsprodukterna. Det Ă€r helt absurt att man i vissa mobiltelefoner inte kan byta batteri utan att telefonen nĂ€stan helt mĂ„ste tas isĂ€râ, sĂ€ger Iiris Suomela, som Ă€r riksdagsledamot för De gröna och ledare för arbetsgruppen för RĂ€ttvis förĂ€ndring.
Nuförtiden Àr nytt ofta billigt jÀmfört med vad en reparation kostar. En orsak Àr att det i Finland finns anstÀndiga arbetsvillkor för dem som arbetar med reparationstjÀnster, medan jungfruliga rÄvaror ofta produceras i lÀnder dÀr arbetsvillkoren Àr svaga och de mÀnskliga rÀttigheterna inte respekteras. Produktionen av rÄvaror Àr ofta förknippad med allvarliga miljöolÀgenheter.
DÀrför mÄste rÄvarorna Ätervinnas sÄ lÀnge som möjligt, och Ätervinningen av dem för nya ÀndamÄl ska effektiviseras och underlÀttas.
Grönt mĂ„l: En omfattande âRight to repairâ-reglering av apparaters reparationsmöjligheter stöder cirkulĂ€r ekonomi och skapar arbetstillfĂ€llen. LikasĂ„ effektivisering av Ă„tervinningen av textilier, elektronikavfall, plast och byggmaterial.
2. HĂ„llbara val enklare och billigare
RÀttvis förÀndring syftar till att stoppa klimatförÀndringen och till att Finland ska vara koldioxidneutralt före 2035.
Eftersom förÀndringar ocksÄ i vardagen Àr oundvikliga, Àr det viktigt att de som har det sÀmst stÀllt inte blir lidande och betalare.
Programmet RÀttvis förÀndring vill bekÀmpa klimatförÀndringen, fattigdomen och ojÀmlikheten pÄ samma gÄng. Det gjorde Iris Suomela varm att mÀrka att de ÄtgÀrder som presenteras i programmet har varit grön politik sedan början av 1980-talet.
En hantverkare reparerar ett lĂ€derbĂ€lte âDe gröna har sedan dess drivit frĂ„gor om till exempel basinkomst och miljöskatter som avviker frĂ„n traditionellt ekonomiskt tĂ€nkande. Osmo Soininvaara skrev redan dĂ„ om mĂ„nga Ă„tgĂ€rder för en rĂ€ttvis förĂ€ndring.â
Ett viktigt mÄl för en rÀttvis förÀndring Àr att allt fler finlÀndare ska kunna göra hÄllbara och etiska val i sin vardag. Nu Àr det svÄrt eller till och med omöjligt att skilja dessa produkter frÄn andra i affÀren.
âIngen ska vara tvungen att mellan hyllorna fundera över om man av misstag köper produkter som producerats med barnarbetskraft.â Ett klimatvĂ€nligt alternativ ska alltid vara billigare Ă€n ett förorenande. Det innebĂ€r till exempel att baljhavre bör kosta mindre Ă€n köttfĂ€rs, eftersom koldioxidutslĂ€ppen frĂ„n köttproduktionen Ă€r flera gĂ„nger högre Ă€n utslĂ€ppen frĂ„n grönsaksproduktionen.
Vi stĂ„r inför en enorm utmaning, eftersom förslagen i programmet RĂ€ttvis förĂ€ndring â om Ă„tgĂ€rderna genomförs â skulle omvĂ€lva logiken i hela det ekonomiska systemet. Nu strĂ€var man efter en kontinuerlig tillvĂ€xt, vilket i sin tur krĂ€ver en kontinuerlig ökning av konsumtionen. âVi mĂ„ste bli kvitt detta och övergĂ„ till en mĂ„ttlig resursförbrukning överallt.â
Grönt mÄl: Utveckla produktmÀrkningen och lagstiftningen om reklam sÄ att det blir lÀtt för konsumenterna att vÀlja en hÄllbar produkt. Genom en företagsansvarslag ÄlÀggs företagen att iaktta minimikriterierna för hÄllbar verksamhet.
3. Gröna alternativ för trafik och transport
Största delen av de finlÀndska klimatutslÀppen kommer frÄn maten, trafiken och boendet. En tredjedel av koldioxidavtrycket utgörs av trafik, lika mycket uppstÄr av boende och dÀrtill relaterad energianvÀndning. Mat och dryck stÄr för en femtedel av koldioxidavtrycket.
Vi mÄste ta itu med dem. Men De Gröna vill att förÀndringarna i vardagen ska vara rÀttvisa. Man mÄste beakta att mÀnniskornas vardag varierar stort pÄ olika hÄll i Finland.
RĂ€ttvisa innebĂ€r t.ex. att âmormor i stuganâ inte ska behöva betala för en energirenovering, Ă€ven om hemmen inte lĂ€ngre kan vĂ€rmas upp med fossil olja. Man behöver inte heller avstĂ„ frĂ„n sin bil om avstĂ„nden Ă€r lĂ„nga och det inte finns andra alternativ.
âBiltrafiken mĂ„ste minskas, eftersom det inte Ă€r möjligt att el- och biogasbilismen ökar tillrĂ€ckligt snabbt. FĂ„ Ă„ker dock bil för nöjes skull, utan till exempel pĂ„ grund av brĂ„dska eller för att det Ă€r lĂ€ttare. Det mĂ„ste finnas bĂ€ttre alternativ för dem.â
Största delen av finlÀndarnas resor Àr mindre Àn 10 kilometer lÄnga och körs i tÀtorter. De Gröna anser att det finns rÄd att minska dessa körkilometrar. Cyklingen mÄste naturligtvis utökas. Men det bÀsta sÀttet att minska biltrafiken Àr att utveckla kollektivtrafiken, i synnerhet spÄrtrafik med lÄga utslÀpp.
âBiljettpriserna mĂ„ste sĂ€nkas och lösningar skapas som gör vardagen smidigare. MĂ€nniskorna anvĂ€nder inte metro i första hand för att det Ă€r hĂ„llbart, utan för att det Ă€r snabbt och behĂ€ndigt.â
Man bör kunna ta sig mellan stÀder och lÀnder med tÄg. DÀrför bör man satsa pengar pÄ att utveckla spÄrförbindelserna, till exempel via flygskatt.
Flygskatten Àr en central princip i programmet RÀttvis förÀndring: förorenaren betalar. Det ska kÀnnas i plÄnboken att utslÀppen ökar. Flygskatt leder till högre flygpriser, vilket för en del finlÀndare innebÀr att pengarna inte pÄ samma sÀtt som tidigare rÀcker till för flygresor.
âMed tanke pĂ„ klimatet Ă€r det klart att allt fler flygresor mĂ„ste lĂ€mnas ogjorda. FjĂ€rrturismen Ă€r redan nu lyx, alla har inte rĂ„d med det. FjĂ€rresorna dras inte in, men utslĂ€ppen mĂ„ste Ă„terspeglas i flygpriserna. Nu Ă€r flygandet nĂ€stan inte alls beskattat.â
Grönt mÄl: Avdrag för arbetsresor och kilometerersÀttning oberoende av fÀrdsÀtt, vilket ocksÄ skulle berÀttiga till ersÀttning för gÄng och cykling.
4. Kompensation för förÀndringens tillÀggskostnader för lÄginkomsttagare
RÀttvisa innebÀr ocksÄ att förutsÀttningarna för att leva bibehÄlls överallt i Finland. Till exempel i omrÄden med lÄnga avstÄnd och dÄliga trafikförbindelser ska man Àven i fortsÀttningen kunna köra diesel- eller bensinbil. Alla har inte rÄd med en elbil, men det Àr möjligt att göra det ekologiska alternativet möjligt för fler genom att fortsÀtta med stödet för anskaffning av elbil och stödet för biogas- och etanolkonvertering och genom att införa skrotningspremie. AnvÀndningen av fossila brÀnslen mÄste minskas framför allt i stÀderna.
Bensin- och dieselskatten mÄste höjas, men tillÀggskostnaderna kan kompenseras i de omrÄden dÀr det finns fÄ alternativ till bil.
âEn möjlighet att genomföra kompensationen kan vara ett regionalt tillĂ€gg till koldioxidutdelningenâ, sĂ€ger Suomela.
Koldioxidutdelning innebÀr att inkomster som inflyter genom miljöskatter delas ut till finlÀndarna i form av utdelning. Detta kan genomföras enligt principerna för De Grönas basinkomstmodell, varvid den progressiva beskattningen automatiskt skulle dra av utdelningen frÄn de största inkomsttagarnas inkomster.
Regional kompensation innebÀr att t.ex. de som har nackdel av bensin- och dieselskatten i glesbygden fÄr större koldioxidutdelning Àn andra.
Till logiken bakom rÀttvis förÀndring hör ocksÄ att staten stöder Àgarna till smÄhus nÀr de byter uppvÀrmningssÀtt frÄn oljepanna till t.ex. klimatvÀnligare jordvÀrme.
MÄnga praktiska metoder för att bekÀmpa klimatförÀndringen krÀver extra kostnader, vilket innebÀr att de drabbar dem som har de allra lÀgsta inkomsterna. Det skulle inte vara rÀttvist. DÀrför vill De Gröna förbÀttra den sociala tryggheten, lindra beskattningen av smÄ förvÀrvsinkomster och i stÀllet för att beskatta arbete övergÄ till att beskatta miljöolÀgenheter och Àgande.
En viktig del av rÀttvis förÀndring och ett viktigt sÀtt att stödja sysselsÀttningen Àr basinkomsten, en slags medborgarlön som varje finlÀndare skulle fÄ utan motprestation. Basinkomsten tryggar t.ex. lÄgavlönade, frilansare samt hyres- och deltidsanstÀllda.
âDet nuvarande systemet för social trygghet bestĂ„r av tiotals olika förmĂ„ner med sina karenser, villkor och begrĂ€nsningar. PĂ„ grund av splittringen faller beklagligt mĂ„nga genom skyddsnĂ€tet. Arbete och företagande lönar sig inte alltid, eftersom Ă€ven smĂ„ inkomster kan leda till att hela den sociala tryggheten gĂ„r förloradâ, sĂ€ger Suomela.
Basinkomsten skulle ge flexibilitet i olika livssituationer och hjÀlpa mÀnniskor att anpassa sig till förÀndringen. Till exempel under coronarestriktionerna skulle basinkomsten ha garanterat inkomster för mÄnga vars inkomstmöjligheter plötsligt upphörde eller försÀmrades.
âPĂ„ motsvarande sĂ€tt vore det alltid förnuftigt för en löntagare som blivit arbetslös att ta emot arbete, eftersom basinkomsten gradvis skulle minska först nĂ€r inkomsterna Ă€r tillrĂ€ckligt stora.â
Grönt mÄl: En lika stor koldioxidutdelning till alla kompenserar höjningarna av utslÀppsskatten. Detta skulle i slutÀndan gynna dem som konsumerar mindre och mer hÄllbart. Det pÄgÄr ett EU-omfattande medborgarinitiativ om koldioxidutdelning och koldioxidskatt.
Grönt mÄl: Basinkomst och skattelÀttnader för smÄ förvÀrvsinkomster kompenserar de tillÀggskostnader som miljöskatter medför. PÄ motsvarande sÀtt skÀrps kapitalbeskattningen och förmögenhetsskatt införs.
5. Individens ansvar och politiska beslut
âMĂ€nniskor har redan dött till följd av katastrofer orsakade av klimatförĂ€ndringen. Ăkenspridningen hotar inte bara jordbruket i Afrika utan ocksĂ„ jordbruket i Sydeuropa. De förödande skogsbrĂ€nderna har blivit vanligare, vilket brĂ€nderna i Sverige och Australien var ett tragiskt exempel pĂ„ i fjolâ, sĂ€ger Suomela.
Hon pÄpekar att bÄde klimatförÀndringen och medlen för att bekÀmpa den drabbar dem vÀrst som har det sÀmst stÀllt. Suomela ger ett exempel: NÀr havsnivÄn stiger kan en del mÀnniskor förlora sitt hem. Eller nÀr jobb som baserar sig pÄ fossila rÄvaror försvinner finns det inte nödvÀndigtvis nya jobb att hitta i nÀromrÄdet. Det Àr inte lÀtt att flytta nÄgon annanstans om pengarna inte rÀcker ens till hyresgarantin för en ny bostad, för att inte tala om till bostadslÄn.
Enligt enkÀtundersökningar vill finlÀndarna vidta ÄtgÀrder för att stoppa klimatförÀndringen. I en enkÀt utförd av Sitra ansÄg 69 procent att konsumtionsval har betydelse medan 79 procent ansÄg att en hÄllbar livsstil Àr viktig.
Den senaste tidens vĂ€ckarklocka har varit den snöfria vintern i södra Finland. ĂversvĂ€mningsrisken har ökat i flera regioner pĂ„ grund av de allt vanligare förekommande hĂ€ftiga regnen, de milda vintrarna och den globalt stigande havsnivĂ„n. OcksĂ„ i Helsingfors kan stora omrĂ„den tĂ€ckas av havsvatten.
KlimatförÀndringen stoppas dock inte genom att bara enskilda konsumenter gör hÄllbara val. Det behövs politiska beslut som styr produktionen och konsumtionen, bland annat genom reglering och beskattning.
âFörĂ€ndringarna gĂ€ller alla, men ansvaret för genomförandet fĂ„r inte lĂ€mnas pĂ„ individen. SamhĂ€llets strukturer, kultur och vanor inverkar mycket pĂ„ mĂ€nniskornas val, och de kan formas i en hĂ„llbarare riktning genom politiska valâ, sĂ€ger Suomela.
Grönt mÄl: NÀr utslÀppshandeln moderniseras och miljöskadliga subventioner och skattelÀttnader avskaffas Àr det ocksÄ mer lönsamt för företagen att övergÄ till en mer utslÀppsfri produktion.
Grönt mÄl: Förhöjningar av koldioxidskatten leder till mer utslÀppssnÄla val. Ytterligare tillÀmpning av EU:s koldioxidtullar pÄ alla varor som kommer frÄn lÀnder utanför EU och som inte omfattas av utslÀppshandeln.
6. BÀttre livskvalitet genom kontrollerad förÀndring
I samband med klimatförÀndringen rÀknar man ofta upp bara sÄdant som kommer att bli dyrare eller som man helt mÄste avstÄ frÄn. Kanske Àr det största mÄlet med en rÀttvis förÀndring att var och en mÄste tÀnka pÄ sin livsstil: betyder vÀlfÀrd endast en möjlighet att konsumera?
Arbetsgruppen för rĂ€ttvis förĂ€ndring tycker inte det. Livskvalitet Ă€r förknippat med mycket sĂ„dant som inte alls belastar klimatet â och som inte nödvĂ€ndigtvis kostar mycket. I ett rĂ€ttvist, klimatvĂ€nligt samhĂ€lle blir mĂ„nga saker givetvis dyrare, men allt behöver inte köpas som eget. Man mĂ„ste ocksĂ„ utveckla tjĂ€nster som ökar vĂ€lfĂ€rden.
âKlĂ€dutlĂ„ningstjĂ€nster Ă€r ett bra exempel pĂ„ detta. I framtiden kommer det inte lĂ€ngre att finnas fem euros t-tröjor, men frĂ„n klĂ€dutlĂ„ningar kan man fĂ„ en ny klĂ€nning till priset för tvĂ„ för varje vecka i Ă„ret. Ă tminstone min livskvalitet har förbĂ€ttrats avsevĂ€rtâ, sĂ€ger Suomela.
Det finns mÄnga andra goda exempel. Till Iittalas och Arabias Vintage-tjÀnst kan man sÀlja sina anvÀnda kÀrl i stÀllet för att lÀgga dem i blandavfallet. Kyyti-appen kombinerar kollektivtrafikens och privata företags mobilitetstjÀnster i samma tjÀnst.
Varför kan inte livskvaliteten vara ett likadant mÄtt som bruttonationalprodukten? I enlighet med mÄlen för programmet RÀttvis förÀndring bör den lyftas vid sidan av BNP, nÀr levnadsvanorna styrs i en hÄllbarare riktning.
Om man vill stoppa klimatuppvÀrmningen vid 1,5 grader, behövs det enligt Suomela sÄ hÄrda och snabba utslÀppsminskningar att alla mÄste fÄs med i arbetet och ocksÄ i beslutsfattandet. Om coronan lÀrt oss nÄgot, Àr det Ätminstone att finlÀndarna Àr kapabla till förÀndringar och ocksÄ smarta att utveckla nya idéer.
âDen politiska ledningens uppgift Ă€r att pĂ„skynda förĂ€ndringen bĂ„de genom reglering och reformering av den ekonomiska politiken. Till slut sker förĂ€ndringen dock i vardagen: pĂ„ arbetsplatser, i matbutiker, pĂ„ servicestationer och i andra situationer dĂ€r mĂ€nniskor gör valâ, sĂ€ger Iiris Suomela.
Grönt mÄl: à ldersgrÀnsen för att rösta sÀnks till 16 Är, eftersom ungdomarna Àr tvungna att leva lÀngst med konsekvenserna av de beslut som fattas.
text: Sanna SevÀnen
bilderna pÄ Iiris Suomela: Maija Astikainen
The parliamentary election program 2023
De Grönas politiska program 2023-2027
100 sÀtt att bekÀmpa klimatförÀndringen i kommunerna
För oss gröna handlar kommunalvalet om att alla finlÀndska kommuner ska bli föregÄngare i klimatarbete.
MÄnga kommuner har redan satt upp ambitiösa klimatmÄl.
Vi anser att mÄlet bör vara att alla kommuner ska vara koldioxidneutrala senast pÄ 2030-talet.
Vi har sammanstÀllt en lista pÄ hundra klimatgÀrningar som kommunerna kan utföra för att bekÀmpa klimatförÀndringen. Med tanke pÄ sÄvÀl energi, mobilitet, byggande som mÄnga andra kommunala tjÀnster bör klimatmÄlen stÀllas högt.
Energi
1. AnvÀndningen av torv och fossila brÀnslen i kommunala energibolag slopas. Staten erbjuder incitament för energibolag som avstÄr frÄn stenkolen före 2025.
2. Fastighetsspecifika och storskaliga vÀrmepumpar installeras.
3. OljeuppvÀrmning byts ut mot vÀrmepumpar eller andra lösningar med lÄga utslÀpp i kommunens fastigheter.
4. Privata konsumenter uppmuntras och ges rÄd om att avstÄ frÄn oljeuppvÀrmning. Staten ger stöd för detta.
5. De största objekten för tillvaratagande av spillvÀrme och frÄnluft, sÄsom idrottslokaler och kontor, utreds och lönsamma projekt genomförs.
6. Nya sÀtt att producera energi och smarta energilösningar testas. Till exempel i Villmanstrand jÀmnar ett virtuellt kraftverk ut den varierande produktionen av vindkraft.
7. Den vÀrme som finns tillgÀnglig i avloppsvatten och avloppsslam anvÀnds.
8. Vid kommunens energiupphandlingar köps endast förnybar el.
9. KommuninvÄnarnas energirÄdgivning och medvetenhet ökas. Kompetensen i energifrÄgor bland framför allt husbolagens beslutsfattare och kommunens arbetstagare förbÀttras.
10. KommuninvÄnarna uppmuntras till energirenoveringar. Till exempel inom ramen för Helsingfors energirenÀssansprojekt erbjuder stadens energirÄdgivare husbolag konkret, opartisk information och vÀgledning samt praktisk hjÀlp med att genomföra energirenoveringar.
11. Proaktiv rÄdgivning för husbolag utvecklas för att möjligheterna till energisparande och anvÀndning av förnybara energikÀllor kan beaktas vid grundlÀggande renoveringar.
12. Energi sparas i kommunens organisationer enligt 50/50-modellen, dÀr skolor, bibliotek eller andra enheter fÄr hÀlften av de sparade energikostnaderna för eget bruk.
13. Energibesparande ÄtgÀrder testas tillsammans med kommuninvÄnarna. Till exempel i Villmanstrand gavs 46 hushÄll inom ramen för Greenreality-verksamheten möjlighet att pröva de saker de valt för att minska hemmets koldioxidavtryck.
14. Solpaneler installeras i kommunens fastigheter. Exempelvis BorgÄ installerar solpaneler i alla stadens egna nybyggnads- och renoveringsobjekt.
15. Produktionen och anvÀndningen av biogas ökas. Till exempel Mellersta Finlands förbund har utarbetat en regional fÀrdplan för produktionen och förbrukningen av biogas i regionen.
16. Samarbete med lokala jordbruksföretag och andra företag som kan producera biogas. Till exempel JyvÀskylÀ utnyttjar lokal produktion i sina biogasbussar.
17. Kommunens gatubelysning förnyas sÄ att den blir energieffektiv.
18. EfterfrÄgeflexibiliteten för el och vÀrme och plusenergibyggande pilottestas. Till exempel Helsingfors testar för nÀrvarande bÄda.
19. KommuninvÄnarnas möjligheter att följa upp sin egen energi- och vattenförbrukning förbÀttras och de uppmuntras att minska förbrukningen.
20. Smart teknik anvÀnds för optimering av vÀrme-, el- och vattenförbrukningen i kommunens fastigheter och infrastruktur.
Mobilitet
21. Kollektivtrafiken utökas.
22. GÄng- och cykelmöjligheterna utvecklas och gÄng- och cykelvÀgar hÄlls i skick.
23. Elbussar anvÀnds.
24. SpÄrvagnsskenor byggs.
25. Kommunens anstÀllda erbjuds personalbiljetter och -elcyklar.
26. Ett stadscykelsystem inrÀttas. Eller till exempel en stadsbÄtstjÀnst.
27. Laddningsstationer för elbilar och tankningsstationer för biogas byggs.
28. De fordon som kommunen anvÀnder byts ut mot el- och biogasdrivna eller andra utslÀppssnÄla fordon.
29. Autonoma transporter utvecklas. Till exempel i Sohjoa-projektet har bussar utan förare testats i Helsingfors, Esbo och Tammerfors.
30. TillgÀngligheten till kommunens naturobjekt frÀmjas med kollektivtrafik och till fots. Till exempel tjÀnsten Nuuksioon.fi sporrar turister att ta sig till nationalparken med kollektivtrafik.
31. TrÀngselavgifter införs i de stora stadsregionerna. IntÀkterna frÄn trÀngselavgiften riktas till utvecklingen av kollektivtrafiken.
32. Lokala trafikstockningar minskas. Till exempel i Parkkihaukka-tjÀnsten kunde man se bilder frÄn Noux parkeringsplatser för att besökarna skulle kunna undvika de vÀrsta rusningstiderna.
33. Kommunens turistsektor görs grönare. Till exempel Björneborg utreder hur turister kan hÀnvisas till hÄllbara fÀrdsÀtt.
34. SamÄkningsbilar tas i bruk för att hyras ut till stadens anstÀllda, invÄnare och turister.
35. Anropstaxitrafik införs som en kollektivtrafiklösning i glesbygden. Till exempel Byaskjussen i BorgÄ gÄr ut pÄ att kunden meddelar önskad avhÀmtningsplats och destination, och resan slÄs ihop med andra resor Ät samma hÄll.
36. Parkeringsplatsnormen vid byggande slopas för att möjliggöra bilfria bostadsomrÄden.
37. Parkeringsavgifterna i centrum höjs.
38. Parkeringsavgifterna graderas enligt bilens utslÀpp och möjligheten till samÄkning.
39. Möjligheterna till anslutningsparkering vid trafikknutpunkter förbÀttras.
40. SÀkra och vÀdertÄliga cykelparkeringar erbjuds.
41. Införandet av nya smarta mobilitetstjÀnster stöds och testas.
42. UtslÀppen frÄn distributionstrafiken minskas t.ex. genom konkurrenskriterier och i villkoren för parkeringstillstÄnd för distributionstrafiken samt genom att det skapas centraliserade avhÀmtningsplatser för varor och bestÀllningar. Till exempel CityHUB i à bo fungerar som knutpunkt för kurirtjÀnster och som avhÀmtningsstÀlle för butiksbestÀllningar.
43. Energibesiktningar av kommunens transportkedjor genomförs i syfte att hitta potential för utslÀppsminskning.
44. LÀmpligheten hos den befintliga infrastrukturen för laddning av elbilar utreds. Till exempel Nokia stad undersöker anvÀndningen av vÀrmestolpar för bilar och fastigheters utomhusuttag för laddning av invÄnarnas och arbetande personers elbilar.
Upphandlingar och tjÀnster
45. Energiförbrukningen följs upp i kommunens fastigheter, sÄsom skolor. Fastighetens anvÀndare (t.ex. skolelever) inkluderas i minskningen av energiförbrukningen. Till exempel i Ii stÄr daghemmen och skolorna i framkanten av klimatarbetet.
46. Andelen vÀxtbaserad mat i kommunens mÄltidstjÀnster ökas.
47. Ett bindande mÄl faststÀlls för att minska konsumtionen av kött och mjölk.
48. Matsvinnet i kommunens mÄltidstjÀnster minskas.
49. I kommunens upphandlingar beaktas koldioxidavtrycket som ett upphandlingskriterium. HĂ„llbar utveckling beaktas i kommunens upphandlingsanvisningar. SĂ„ har man gjort i bland annat Ii.
50. I kommunen utvecklas Ätervinningen av textilier. Till exempel vid Bioruukki, ett center för bioekonomi och cirkulÀr ekonomi, har Ätervinningscentralen för textilavfall i Stensvik i Esbo öppnats för regionens företag som utvecklar nya innovationer.
51. Vid upphandlingar samarbetar man med andra kommuner. Kommunerna har gemensamt upphandlat bl.a. solkraftverk, och det pÄgÄr gemensam upphandling i frÄga om el- och gasbilar samt laddningsstationer för elbilar.
52. De varor som skaffats till kommunen anvÀnds slut och begagnat köps om det Àr möjligt.
53. UtslÀppen beaktas vid konkurrensutsÀttning av transporter och arbetsmaskiner samt entreprenader som inkluderar sÄdana.
54. Kommunens mattransporter och övriga transporter optimeras sÄ att det uppstÄr sÄ fÄ körda körstrÀckor och utslÀpp som möjligt.
55. För kommunens eget bruk skaffas endast fordon och arbetsmaskiner med lÄga utslÀpp.
56. RÄdgivningen om en hÄllbar livsstil inom social- och hÀlsovÄrdstjÀnsterna frÀmjas. Till exempel i PÀijÀnne-Tavastland pÄgÄr ett pilotförsök med att ge förÀldrar vÀgledning i miljöfrÄgor i samband med rÄdgivningsbesök.
57. Undervisningen i hÄllbara levnadsvanor frÀmjas i olika skolor och pÄ olika skolstadier. Till exempel i livsstilsspelet för att stoppa uppvÀrmningen vid 1,5 grader som utvecklats i samarbete mellan kommunerna ges verktyg för klimatdiskussion mellan studerande och hemmen, sÄ att de inlÀrda metoderna kan omvandlas till handlingar i hemmen.
58. Klimat och hÄllbar utveckling inkluderas i kommunens plan för smÄbarnspedagogik.
59. Delningsekonomin frÀmjas genom att kommuninvÄnarna lÄnas t.ex. hobbyredskap och arbetsmaskiner.
PlanlÀggning och omrÄden
60. TjÀnster planeras nÀra invÄnarna och kollektivtrafiken.
61. VindkraftsomrÄden planeras.
62. NaturskyddsomrÄden inrÀttas.
63. Dikade myrar som Àgs av kommunen restaureras.
64. Kommunens icke odlingsbara marker planteras med skog.
65. Kommunen övergÄr till kontinuerlig odling i sina skogar.
66. En skogsbruksförvaltningsplan med ÄtgÀrder för att bevara och öka kolsÀnkorna utarbetas.
67. Nya energilösningar och energieffektivitetsÄtgÀrder testas i nya bostadsomrÄden. Till exempel i SkaftkÀrr i BorgÄ byggs en ny energieffektiv stadsdel för ca 6 000 invÄnare.
68. Genom planlÀggning frÀmjas uppkomsten av kvarter och omrÄden som Àr inriktade pÄ cykel- och gÄngtrafik.
69. AnvÀndning av förnybar energi, energisparande, produktion av nÀrproducerad energi samt anvÀndning av omrÄden och lokaler som minskar utslÀppen frÀmjas genom planbestÀmmelser.
70. KolsÀnkor och naturvÀrden som gÄtt förlorade i samband med nödvÀndigt byggande kompenseras pÄ annat hÄll.
71. UtslÀppskraven för de miljötillstÄnd som kommunen beviljar skÀrps.
Byggande och boende
72. I kommunens fastigheter genomförs energi- och materialbesiktningar för att hitta sparpotential.
73. Församlingar och andra fastighetsÀgare uppmuntras att genomföra energi- och materialbesiktningar.
74. Energieffektiviteten förbÀttras i kommunens byggnader t.ex. genom ökad isolering och installation av frÄnluftsvÀrmepumpar.
75. Koldioxidavtrycket frÄn bibliotek, skolor och andra kommunala byggnader utreds med mÄlet att systematiskt minska avtrycket. Till exempel i Villmanstrand har man utvecklat en ny modell för helhetsbetonad mÀtning och minskning av koldioxidavtrycket i kommunens byggnader.
76. Den cirkulÀra ekonomin effektiviseras pÄ byggarbetsplatserna. Till exempel inom RANTA-projektet (cirkulÀr ekonomi inom byggande i kommunerna) söktes nya anvÀndningsÀndamÄl för rivningsavfall inom kommunens omrÄde.
77. TrÀbyggandet ökas. Till exempel Tuupala koulu i Kuhmo byggdes av lokalt trÀ i en lokal fabrik och uppvÀrmningen sker via ett lokalt sÄgverk.
78. KommuninvÄnarna erbjuds omfattande möjligheter till avfallssortering och sorteringen sköts inom ramen för kommunens verksamhet.
79. MÀngden avfall som hamnar pÄ avstjÀlpningsplatsen minimeras och ocksÄ gaserna frÄn avstjÀlpningsplatserna utnyttjas.
80. AnvÀndningen av Ätervunnet material vid husbyggnad, infrastrukturbyggande och underhÄll ökas.
81. I kommunens eget byggande och infrastrukturbyggande minimeras livscykelutslÀppen.
82. I samband med grundlÀggande renovering av kommunens egen bostadsproduktion efterstrÀvas stor energieffektivitet och genomförs energieffektivitetsÄtgÀrder som Àr lönsamma med tanke pÄ livscykelkostnaderna.
83. AnvÀndningsgraden för kommunens byggnader förbÀttras och olika anvÀndningsÀndamÄl möjliggörs.
84. Pilotförsök med utslÀppsfria arbetsplatser i stadens eget byggande utförs, och utifrÄn erfarenheterna tas modellen i bruk pÄ alla arbetsplatser. Till exempel i Helsingfors pÄgÄr redan ett pilotprojekt.
85. Höga energieffektivitetskrav inkluderas i villkoren för överlÄtelse av tomter. TomtöverlÄtelsetÀvlingar som siktar pÄ koldioxidneutralitet genomförs.
86. Nollenergibyggande gynnas, dvs. byggnader som producerar energi som motsvarar minst den egna förbrukningen.
87. à tervunnet och Ätervunnet material utnyttjas i kommunens grönbyggande.
88. InvÄnarna erbjuds gemensamma utrymmen, sÄsom distansarbetsutrymmen, som minskar behovet av utrymme i bostÀderna.
Förvaltning
89. Ett bindande mÄl för minskning av utslÀppen för kommunen uppstÀlls och framskridandet följs upp. Redan nu bor 45 procent av finlÀndarna i en kommun som siktar pÄ koldioxidneutralitet före 2030.
90. Kommunen ansluts till de kolneutrala Hinku-kommunena, de resurssmarta Fisu-kommunerna eller nÄgot annat klimatnÀtverk.
91. Samarbete med kommunerna i nÀromrÄdet. Till exempel i ett projekt genomfört av Mellersta Finlands förbunds projekt utvecklades nya lösningar pÄ kommunernas utslÀppsminskningar med hjÀlp av kollegialt lÀrande.
92. Kommunen fogas till det frivilliga energieffektivitetsavtalet för kommunerna, i vilket redan 117 kommuner deltar.
93. KommuninvÄnarna tas med i planeringen av utslÀppsminskningar.
94. MÄl för minskning av utslÀppen uppstÀlls för alla kommunala organisationer. Till exempel i Vichtis har varje tjÀnst och enhet sina egna ÄtgÀrder för att frÀmja klimatmÄl.
95. En klimatbudget införs. Till exempel i Tammerfors budget för 2020 ingick för första gÄngen en klimatbudget med vilken staden synliggjorde sina klimatÄtgÀrder och de resurser som budgeterats för dem.
96. Företagen inom miljösektorn i regionen samordnas i syfte att utveckla nya lösningar och affÀrsmodeller. Till exempel företagsinriktade Greenreality Networks, ett nÀtverk inom energi- och miljösektorn i Södra Karelen, koordineras av Wirma, som ansvarar för företags- och nÀringstjÀnsterna i Villmanstrand stad.
97. För kommunen utarbetas en fÀrdplan eller ett ÄtgÀrdsprogram för cirkulÀr ekonomi och delningsekonomi.
98. För kommunen skapas en strategi för anpassning till klimatförÀndringen.
99. Genom kommunens upphandlingar, försök, anvisningar och andra metoder frÀmjas uppkomsten av och marknaden för sÄdana produkter och tjÀnster med vilka kommuninvÄnarna och företagen kan minska sina utslÀpp.
100. Klimatkonsekvenserna av stora kommunala projekt bedöms med mÄlet att minska dem.
100 ways to combat climate change in municipalities
For us Greens, the upcoming municipal elections are about making all Finnish municipalities pioneers in efforts to fight climate change.
Many municipalities have already set ambitious climate targets.
We believe that the goal should be for all municipalities to be carbon-neutral by the 2030s at the latest.
We have compiled a list of one hundred climate actions on things that can be done, and are being done, in municipalities to meet this goal. From the point of view of energy, mobility, construction and many other municipal services, such goals must be set high.
Energy
1. Municipal energy companies must discontinue the use of peat and fossil fuels. The state provides incentives for energy companies that will discontinue the use of coal by 2025.
2. Property-specific and large-scale heat pumps are being installed.
3. Oil-based heating in municipal properties is being replaced with heat pumps or other low-emission solutions.
4. Private consumers are being encouraged to give up oil-based heating, and are being advised on how to do so. State support is provided for this.
5. Assessments are being made of major waste heat and exhaust air recovery sites, such as sports facilities and offices, and profitable projects are being implemented.
6. New methods of energy production and smart energy solutions are being tested. In Lappeenranta, for example, a virtual power plant compensates for fluctuations in the generation of wind power.
7. The heat from wastewater and sewage sludge is used for heating.
8. In municipal energy procurement, only renewable electricity is purchased.
9. The provision of energy advice for local residents and awareness are being increased. In particular, the competence of housing association decision-makers and municipal employees in energy matters is being improved.
10. Local residents are encouraged to make energy-saving renovations. For example, in the Helsinki energy renaissance project, the City of Helsinkiâs energy advisers provide housing companies with concrete, impartial information and guidance, as well as practical assistance in carrying out energy-related renovations.
11. Proactive advice for housing companies is being developed to take into account the potential for energy savings and the use of renewable energy sources in renovations.
12. Energy is saved in municipal organisations with the 50/50 model, where a school, library or other unit receives half of the saved energy costs for its own use.
13. Energy-saving measures are being piloted in collaboration with local residents. For example, in Lappeenranta, 46 households were given the opportunity within the framework of Greenrealityâs operations to try out solutions to reduce their homeâs carbon footprint.
14. Solar panels are being installed on municipal properties. For example, the City of Porvoo is installing solar panels in all of its own new construction and renovation projects.
15. The production and use of biogas are being increased. For example, the Regional Council of Central Finland has drawn up a plan for biogas production and consumption in the region.
16. Collaboration is underway with local agricultural and other companies that can produce biogas. For example, the City of JyvÀskylÀ uses local production in its biogas-fuelled buses.
17. Municipal lighting is being renewed to make it more energy-efficient.
18. Electricity and heat demand elasticity and plus-energy construction are being piloted. For example, the City of Helsinki is currently piloting both.
19. Improvements are being made in the opportunities for local residents to monitor their own energy and water consumption and in encouraging residents to reduce it.
20. Intelligent technology is being used to optimise heat, electricity and water consumption in municipal properties and infrastructure.
Mobility
21. The use of public transport is being increased.
22. Walking and cycling opportunities are being developed, and walking and cycling paths are kept in good condition.
23. Electric buses are being used.
24. Tram rails are being built.
25. Employee tickets and electric bicycles are provided to municipal employees.
26. Urban city bike systems are being set up. Urban boat services are also a possibility.
27. Electric car charging stations and biogas filling stations are being built.
28. Vehicles used by municipalities are being replaced with electric and biogas-fuelled or other low-emission vehicles.
29. Autonomous transport are being developed. For example, the Sohjoa project tested driverless buses in Helsinki, Espoo and Tampere.
30. Municipalities are improving the accessibility of their nature sites by public transport and on foot. For example, the Nuuksioon.fi service encourages visitors to Nuuksio National Park to reach the park by public transport.
31. Congestion charging are being introduced in large urban areas. Revenue from congestion charges are being directed to the development of public transport.
32. Municipalities are taking measures to reduce local traffic congestion. For example, the Parkkihaukka service transmitted images from the Nuuksio parking area via the internet so that visitors could avoid the worst peak times.
33. The municipal tourism sector are being greened. For example, the City of Pori is investigating how to encourage and enable tourists to travel in sustainable ways.
34. Municipalities are introducing shared cars for rental for city and town workers, residents and tourists.
35. Call-taxi systems are being introduced as a public transport solution in sparsely populated areas. For example, the KylÀkyyti service in Porvoo enables customers to choose their desired pick-up point and destination, and rides in the same direction are being combined.
36. In order to enable car-free residential areas, municipalities are discontinuing the use of parking place norms in construction.
37. They are increasing the price of parking in town and city centres.
38. Municipalities are also introducing staggered parking fees according to car emissions and sharing.
39. They are also improving the opportunities for park-and-ride travel at traffic junctions.
40. Safe and weatherproof bike parks are being built.
41. The deployment of new types of smart mobility services is being supported and tested.
42. Emissions from distribution traffic are being reduced, for example through the introduction of criteria for tendering, the terms of the distribution traffic parking code and the creation of centralised pick-up points for goods and orders. For example, Turku CityHUB acts as a hub for courier services and a pick-up point for customer orders.
43. Energy audits for municipal transport chains are being introduced to pinpoint the potential for emissions reductions.
44. The suitability of the existing infrastructure for charging electric cars are being investigated. For example, the municipality of Nokia is investigating the use of car heating poles and outdoor outlets for buildings for charging of electric cars for area residents and working people.
Procurement and services
45. Municipalities are monitoring energy consumption in municipal properties, such as schools. They are giving property users (e.g. schoolchildren) the opportunity to participate in reducing energy consumption. In the municipality of Ii, for example, daycare centres and schools are at the forefront of climate-conscious efforts.
46. The share of plant-based food offered in municipal food services is being increased.
47. Municipalities are setting binding targets to reduce meat and milk consumption.
48. Wastage in municipal food services is being reduced.
49. The carbon footprint is being taken into account as a procurement criterion in municipal procurement. Sustainable development is being taken into account in municipal procurement guidelines. This has been done in Ii, for example.
50. Municipalities are developing textile recycling. For example, the textile waste recycling centre in the Bioruukki bio-economy and circular economy centre in Kivenlahti, Espoo has been opened to companies in the region that are developing further innovations.
51. Municipalities are collaborating with each other in procurement. Municipalities have jointly procured solar power plants, among other things, and joint procurement is pending for electric and gas-fuelled cars and charging points for electric cars.
52. Where possible, goods procured for municipalities are being used up and used goods are being purchased.
53. Municipalities are taking emissions into account in tendering for transport and work machines and contracts relating to them.
54. Municipal food transportation and other transportation are being optimised to keep mileage and emissions to a minimum.
55. Municipalities are procuring only low-emission vehicles and machinery for their own use.
56. Sustainable lifestyles are being promoted in social and health services. In PÀijÀt-HÀme, for example, parents are given advice on environmental issues in connection with child health clinic visits.
57. The teaching of sustainable lifestyles in different schools and levels of education is being promoted. For example, a 1.5-degree lifestyle game, developed in collaboration with municipalities, provides tools for a climate discussion between students and homes. This allows the means learned to be put into action at home.
58. Municipalities are incorporating climate-conscious and sustainable development initiatives into early childhood education plans.
59. Municipalities are promoting the sharing economy, for example by offering local residents hobby equipment and work machines on loan.
Zoning and areas
60. Zoning services are being planned close to residents and public transport.
61. Wind farm areas are being zoned.
62. Municipalities are establishing nature reserves.
63. Drained bogs owned by municipalities are being restored.
64. Municipal wastelands are being forested.
65. Municipalities are transitioning to continuous cultivation in forests they own.
66. Forest management plans are being developed, setting out measures to conserve and increase the amount of carbon sinks.
67. New energy solutions and energy efficiency measures are being tested in new residential areas. For example, a new energy-efficient district for about 6,000 inhabitants is being built in SkaftkÀrr, Porvoo.
68. Municipalities are guiding zoning for the creation of cycling-focused and pedestrian-focused blocks and areas.
69. Zoning regulations promote the use of renewable energy, energy saving, local energy production and the use of areas and facilities that reduce emissions.
70. Municipalities are introducing compensation in connection with necessary construction elsewhere for carbon sinks and natural assets that are lost to construction.
71. Municipalities are setting stricter emissions requirements for environmental permits that they issue.
Construction and housing
72. Energy and material audits are being carried out on municipal properties to identify the potential for savings.
73. Parishes and other property owners are being encouraged to conduct energy and material assessments.
74. Energy efficiency in municipally owned buildings is being improved by various means, for example by increasing the use of insulation and installing exhaust air heat pumps.
75. The carbon footprint of libraries, schools and other municipal buildings is being determined, and systematic efforts are being made to reduce it. In Lappeenranta, for example, a new model has been developed for the comprehensive measurement and reduction of the carbon footprint of municipal buildings.
76. The circular economy is being promoted on construction sites. For example, the RANTA project (for the adoption of circular economic practices in municipal construction) involves the search for new uses for demolition waste in the municipality.
77. Municipalities are increasing the amount of wood construction. For example, the Tuupala school in Kuhmo was built from locally sourced wood in a local factory, and the school is heated by the use of excess heat from a local sawmill.
78. Extensive waste sorting opportunities are being introduced for local residents, and sorting is taken care of in municipal operations.
79. The amount of waste that ends up in landfills is being minimised, and the use of landfill gases is also being increased.
80. The use of recycled materials is being increased in the construction of buildings and in infrastructure construction and maintenance.
81. Municipalities are minimising life cycle emissions in municipal construction and infrastructure construction.
82. High energy-efficiency is aimed for in the renovation of municipal housing production, and energy-efficiency measures that are profitable in terms of life cycle costs are being introduced.
83. Improvements are being made to the occupancy rate of municipal buildings, and a wide range of uses is being made possible.
84. Emission-free construction sites are being piloted in municipal construction, and experience-based models are being introduced at all municipal construction sites. In Helsinki, for example, such a pilot project is already underway.
85. Municipalities are incorporating stringent energy-efficiency requirements in the terms and conditions for the provision of plots. Tenders for the handover of plots are done in such a way as to promote carbon transfer aimed at carbon neutrality.
86. Zero energy construction is being preferred so that buildings will produce at least as much energy as they consume.
87. Recycled materials and materials created from recycled raw materials are being used in municipal landscaping.
88. Residents are being provided with shared facilities, such as remote working solutions, which reduce the need for space in apartments.
Administration
89. Binding emission reduction targets are being set for municipalities, and their progress is monitored. At present, 45% of the Finnish population already live in municipalities that aim to be carbon-neutral by 2030.
90. Municipalities are being connected to carbon-neutral Hinku municipalities, resource-wise Fisu municipalities or other climate networks.
91. Collaboration between neighbouring municipalities is being conducted. For example, a project by the Regional Council of Central Finland is developing new solutions for municipal emission reductions using peer learning.
92. Municipalities are being included in the voluntary municipal energy efficiency agreement, which already includes 117 municipalities.
93. Local residents are involved in the planning of emission reductions.
94. Emissions reduction targets are set for all municipal organisations. In Vihti, for example, each service and unit implements its own measures to promote climate-related goals.
95. Climate budgets are being introduced. For example, for the first time, the City of Tampereâs 2020 budget included a climate budget to increase the visibility of the cityâs climate-friendly actions and the resources budgeted for them.
96. Environmental companies in the region are being coordinated to develop new solutions and business models. For example, the operations of the Greenreality Network, a business-oriented energy and environmental network in South Karelia, are coordinated by Wirma, which is responsible for the City of Lappeenrantaâs corporate and industrial services.
97. Roadmaps or action plans are being drawn up for municipalities for the circular economy and the sharing economy.
98. Municipal climate change adaptation strategies are being created.
99. The emergence and market of products and services that enable municipalities and companies to reduce their emissions are promoted through municipal procurement, experiments, guidelines and other means.
100. The climate impact of large municipal projects is being assessed, and municipalities are making efforts to reduce the impact.
VihreaÌt - De GroÌna 
VihreÀt - De Gröna