Political programme of the Greens 2023â2027
Green Europe Programme
Program för De Grönas politiska mĂ„lsĂ€ttningar 2019â2023
The Greens statement of principles 2020â2028
De Grönas politiska program 2023-2027
Sex viktiga saker som du bör veta om programmet RÀttvis förÀndring
KlimatförĂ€ndringen tvingar oss att snabbt minska utslĂ€ppen. Programmet RĂ€ttvis förĂ€ndring Ă€r De Grönas svar pĂ„ hur Finland ska bli koldioxidneutralt före 2035. Riksdagsledamoten och ledaren för arbetsgruppen för RĂ€ttvis förĂ€ndring Iiris Suomela berĂ€ttar hur förĂ€ndringen pĂ„verkar vĂ„r vardag â sĂ„vĂ€l vĂ„r rörlighet, konsumtion som vĂ„rt matbord â och hur det lyckas utan att de svagaste hamnar i klĂ€m och utan att vi mĂ„ste pruta pĂ„ livskvaliteten.
1. Slut pÄ engÄngskulturen
Till de principer som ingÄr i programmet RÀttvis förÀndring hör att produkter mÄste tillverkas sÄ att de tÄl konsumtion och gÄr att reparera. Det Àr inte rÀttvist att tvinga mÀnniskor att köpa nytt bara för att öka konsumtionen. Det behövs mer reparations- och underhÄllstjÀnster t.ex. för klÀder och hushÄllsapparater.
âVi vill fĂ„ ett slut pĂ„ engĂ„ngsprodukterna. Det Ă€r helt absurt att man i vissa mobiltelefoner inte kan byta batteri utan att telefonen nĂ€stan helt mĂ„ste tas isĂ€râ, sĂ€ger Iiris Suomela, som Ă€r riksdagsledamot för De gröna och ledare för arbetsgruppen för RĂ€ttvis förĂ€ndring.
Nuförtiden Àr nytt ofta billigt jÀmfört med vad en reparation kostar. En orsak Àr att det i Finland finns anstÀndiga arbetsvillkor för dem som arbetar med reparationstjÀnster, medan jungfruliga rÄvaror ofta produceras i lÀnder dÀr arbetsvillkoren Àr svaga och de mÀnskliga rÀttigheterna inte respekteras. Produktionen av rÄvaror Àr ofta förknippad med allvarliga miljöolÀgenheter.
DÀrför mÄste rÄvarorna Ätervinnas sÄ lÀnge som möjligt, och Ätervinningen av dem för nya ÀndamÄl ska effektiviseras och underlÀttas.
Grönt mĂ„l: En omfattande âRight to repairâ-reglering av apparaters reparationsmöjligheter stöder cirkulĂ€r ekonomi och skapar arbetstillfĂ€llen. LikasĂ„ effektivisering av Ă„tervinningen av textilier, elektronikavfall, plast och byggmaterial.
2. HĂ„llbara val enklare och billigare
RÀttvis förÀndring syftar till att stoppa klimatförÀndringen och till att Finland ska vara koldioxidneutralt före 2035.
Eftersom förÀndringar ocksÄ i vardagen Àr oundvikliga, Àr det viktigt att de som har det sÀmst stÀllt inte blir lidande och betalare.
Programmet RÀttvis förÀndring vill bekÀmpa klimatförÀndringen, fattigdomen och ojÀmlikheten pÄ samma gÄng. Det gjorde Iris Suomela varm att mÀrka att de ÄtgÀrder som presenteras i programmet har varit grön politik sedan början av 1980-talet.
En hantverkare reparerar ett lĂ€derbĂ€lte âDe gröna har sedan dess drivit frĂ„gor om till exempel basinkomst och miljöskatter som avviker frĂ„n traditionellt ekonomiskt tĂ€nkande. Osmo Soininvaara skrev redan dĂ„ om mĂ„nga Ă„tgĂ€rder för en rĂ€ttvis förĂ€ndring.â
Ett viktigt mÄl för en rÀttvis förÀndring Àr att allt fler finlÀndare ska kunna göra hÄllbara och etiska val i sin vardag. Nu Àr det svÄrt eller till och med omöjligt att skilja dessa produkter frÄn andra i affÀren.
âIngen ska vara tvungen att mellan hyllorna fundera över om man av misstag köper produkter som producerats med barnarbetskraft.â Ett klimatvĂ€nligt alternativ ska alltid vara billigare Ă€n ett förorenande. Det innebĂ€r till exempel att baljhavre bör kosta mindre Ă€n köttfĂ€rs, eftersom koldioxidutslĂ€ppen frĂ„n köttproduktionen Ă€r flera gĂ„nger högre Ă€n utslĂ€ppen frĂ„n grönsaksproduktionen.
Vi stĂ„r inför en enorm utmaning, eftersom förslagen i programmet RĂ€ttvis förĂ€ndring â om Ă„tgĂ€rderna genomförs â skulle omvĂ€lva logiken i hela det ekonomiska systemet. Nu strĂ€var man efter en kontinuerlig tillvĂ€xt, vilket i sin tur krĂ€ver en kontinuerlig ökning av konsumtionen. âVi mĂ„ste bli kvitt detta och övergĂ„ till en mĂ„ttlig resursförbrukning överallt.â
Grönt mÄl: Utveckla produktmÀrkningen och lagstiftningen om reklam sÄ att det blir lÀtt för konsumenterna att vÀlja en hÄllbar produkt. Genom en företagsansvarslag ÄlÀggs företagen att iaktta minimikriterierna för hÄllbar verksamhet.
3. Gröna alternativ för trafik och transport
Största delen av de finlÀndska klimatutslÀppen kommer frÄn maten, trafiken och boendet. En tredjedel av koldioxidavtrycket utgörs av trafik, lika mycket uppstÄr av boende och dÀrtill relaterad energianvÀndning. Mat och dryck stÄr för en femtedel av koldioxidavtrycket.
Vi mÄste ta itu med dem. Men De Gröna vill att förÀndringarna i vardagen ska vara rÀttvisa. Man mÄste beakta att mÀnniskornas vardag varierar stort pÄ olika hÄll i Finland.
RĂ€ttvisa innebĂ€r t.ex. att âmormor i stuganâ inte ska behöva betala för en energirenovering, Ă€ven om hemmen inte lĂ€ngre kan vĂ€rmas upp med fossil olja. Man behöver inte heller avstĂ„ frĂ„n sin bil om avstĂ„nden Ă€r lĂ„nga och det inte finns andra alternativ.
âBiltrafiken mĂ„ste minskas, eftersom det inte Ă€r möjligt att el- och biogasbilismen ökar tillrĂ€ckligt snabbt. FĂ„ Ă„ker dock bil för nöjes skull, utan till exempel pĂ„ grund av brĂ„dska eller för att det Ă€r lĂ€ttare. Det mĂ„ste finnas bĂ€ttre alternativ för dem.â
Största delen av finlÀndarnas resor Àr mindre Àn 10 kilometer lÄnga och körs i tÀtorter. De Gröna anser att det finns rÄd att minska dessa körkilometrar. Cyklingen mÄste naturligtvis utökas. Men det bÀsta sÀttet att minska biltrafiken Àr att utveckla kollektivtrafiken, i synnerhet spÄrtrafik med lÄga utslÀpp.
âBiljettpriserna mĂ„ste sĂ€nkas och lösningar skapas som gör vardagen smidigare. MĂ€nniskorna anvĂ€nder inte metro i första hand för att det Ă€r hĂ„llbart, utan för att det Ă€r snabbt och behĂ€ndigt.â
Man bör kunna ta sig mellan stÀder och lÀnder med tÄg. DÀrför bör man satsa pengar pÄ att utveckla spÄrförbindelserna, till exempel via flygskatt.
Flygskatten Àr en central princip i programmet RÀttvis förÀndring: förorenaren betalar. Det ska kÀnnas i plÄnboken att utslÀppen ökar. Flygskatt leder till högre flygpriser, vilket för en del finlÀndare innebÀr att pengarna inte pÄ samma sÀtt som tidigare rÀcker till för flygresor.
âMed tanke pĂ„ klimatet Ă€r det klart att allt fler flygresor mĂ„ste lĂ€mnas ogjorda. FjĂ€rrturismen Ă€r redan nu lyx, alla har inte rĂ„d med det. FjĂ€rresorna dras inte in, men utslĂ€ppen mĂ„ste Ă„terspeglas i flygpriserna. Nu Ă€r flygandet nĂ€stan inte alls beskattat.â
Grönt mÄl: Avdrag för arbetsresor och kilometerersÀttning oberoende av fÀrdsÀtt, vilket ocksÄ skulle berÀttiga till ersÀttning för gÄng och cykling.
4. Kompensation för förÀndringens tillÀggskostnader för lÄginkomsttagare
RÀttvisa innebÀr ocksÄ att förutsÀttningarna för att leva bibehÄlls överallt i Finland. Till exempel i omrÄden med lÄnga avstÄnd och dÄliga trafikförbindelser ska man Àven i fortsÀttningen kunna köra diesel- eller bensinbil. Alla har inte rÄd med en elbil, men det Àr möjligt att göra det ekologiska alternativet möjligt för fler genom att fortsÀtta med stödet för anskaffning av elbil och stödet för biogas- och etanolkonvertering och genom att införa skrotningspremie. AnvÀndningen av fossila brÀnslen mÄste minskas framför allt i stÀderna.
Bensin- och dieselskatten mÄste höjas, men tillÀggskostnaderna kan kompenseras i de omrÄden dÀr det finns fÄ alternativ till bil.
âEn möjlighet att genomföra kompensationen kan vara ett regionalt tillĂ€gg till koldioxidutdelningenâ, sĂ€ger Suomela.
Koldioxidutdelning innebÀr att inkomster som inflyter genom miljöskatter delas ut till finlÀndarna i form av utdelning. Detta kan genomföras enligt principerna för De Grönas basinkomstmodell, varvid den progressiva beskattningen automatiskt skulle dra av utdelningen frÄn de största inkomsttagarnas inkomster.
Regional kompensation innebÀr att t.ex. de som har nackdel av bensin- och dieselskatten i glesbygden fÄr större koldioxidutdelning Àn andra.
Till logiken bakom rÀttvis förÀndring hör ocksÄ att staten stöder Àgarna till smÄhus nÀr de byter uppvÀrmningssÀtt frÄn oljepanna till t.ex. klimatvÀnligare jordvÀrme.
MÄnga praktiska metoder för att bekÀmpa klimatförÀndringen krÀver extra kostnader, vilket innebÀr att de drabbar dem som har de allra lÀgsta inkomsterna. Det skulle inte vara rÀttvist. DÀrför vill De Gröna förbÀttra den sociala tryggheten, lindra beskattningen av smÄ förvÀrvsinkomster och i stÀllet för att beskatta arbete övergÄ till att beskatta miljöolÀgenheter och Àgande.
En viktig del av rÀttvis förÀndring och ett viktigt sÀtt att stödja sysselsÀttningen Àr basinkomsten, en slags medborgarlön som varje finlÀndare skulle fÄ utan motprestation. Basinkomsten tryggar t.ex. lÄgavlönade, frilansare samt hyres- och deltidsanstÀllda.
âDet nuvarande systemet för social trygghet bestĂ„r av tiotals olika förmĂ„ner med sina karenser, villkor och begrĂ€nsningar. PĂ„ grund av splittringen faller beklagligt mĂ„nga genom skyddsnĂ€tet. Arbete och företagande lönar sig inte alltid, eftersom Ă€ven smĂ„ inkomster kan leda till att hela den sociala tryggheten gĂ„r förloradâ, sĂ€ger Suomela.
Basinkomsten skulle ge flexibilitet i olika livssituationer och hjÀlpa mÀnniskor att anpassa sig till förÀndringen. Till exempel under coronarestriktionerna skulle basinkomsten ha garanterat inkomster för mÄnga vars inkomstmöjligheter plötsligt upphörde eller försÀmrades.
âPĂ„ motsvarande sĂ€tt vore det alltid förnuftigt för en löntagare som blivit arbetslös att ta emot arbete, eftersom basinkomsten gradvis skulle minska först nĂ€r inkomsterna Ă€r tillrĂ€ckligt stora.â
Grönt mÄl: En lika stor koldioxidutdelning till alla kompenserar höjningarna av utslÀppsskatten. Detta skulle i slutÀndan gynna dem som konsumerar mindre och mer hÄllbart. Det pÄgÄr ett EU-omfattande medborgarinitiativ om koldioxidutdelning och koldioxidskatt.
Grönt mÄl: Basinkomst och skattelÀttnader för smÄ förvÀrvsinkomster kompenserar de tillÀggskostnader som miljöskatter medför. PÄ motsvarande sÀtt skÀrps kapitalbeskattningen och förmögenhetsskatt införs.
5. Individens ansvar och politiska beslut
âMĂ€nniskor har redan dött till följd av katastrofer orsakade av klimatförĂ€ndringen. Ăkenspridningen hotar inte bara jordbruket i Afrika utan ocksĂ„ jordbruket i Sydeuropa. De förödande skogsbrĂ€nderna har blivit vanligare, vilket brĂ€nderna i Sverige och Australien var ett tragiskt exempel pĂ„ i fjolâ, sĂ€ger Suomela.
Hon pÄpekar att bÄde klimatförÀndringen och medlen för att bekÀmpa den drabbar dem vÀrst som har det sÀmst stÀllt. Suomela ger ett exempel: NÀr havsnivÄn stiger kan en del mÀnniskor förlora sitt hem. Eller nÀr jobb som baserar sig pÄ fossila rÄvaror försvinner finns det inte nödvÀndigtvis nya jobb att hitta i nÀromrÄdet. Det Àr inte lÀtt att flytta nÄgon annanstans om pengarna inte rÀcker ens till hyresgarantin för en ny bostad, för att inte tala om till bostadslÄn.
Enligt enkÀtundersökningar vill finlÀndarna vidta ÄtgÀrder för att stoppa klimatförÀndringen. I en enkÀt utförd av Sitra ansÄg 69 procent att konsumtionsval har betydelse medan 79 procent ansÄg att en hÄllbar livsstil Àr viktig.
Den senaste tidens vĂ€ckarklocka har varit den snöfria vintern i södra Finland. ĂversvĂ€mningsrisken har ökat i flera regioner pĂ„ grund av de allt vanligare förekommande hĂ€ftiga regnen, de milda vintrarna och den globalt stigande havsnivĂ„n. OcksĂ„ i Helsingfors kan stora omrĂ„den tĂ€ckas av havsvatten.
KlimatförÀndringen stoppas dock inte genom att bara enskilda konsumenter gör hÄllbara val. Det behövs politiska beslut som styr produktionen och konsumtionen, bland annat genom reglering och beskattning.
âFörĂ€ndringarna gĂ€ller alla, men ansvaret för genomförandet fĂ„r inte lĂ€mnas pĂ„ individen. SamhĂ€llets strukturer, kultur och vanor inverkar mycket pĂ„ mĂ€nniskornas val, och de kan formas i en hĂ„llbarare riktning genom politiska valâ, sĂ€ger Suomela.
Grönt mÄl: NÀr utslÀppshandeln moderniseras och miljöskadliga subventioner och skattelÀttnader avskaffas Àr det ocksÄ mer lönsamt för företagen att övergÄ till en mer utslÀppsfri produktion.
Grönt mÄl: Förhöjningar av koldioxidskatten leder till mer utslÀppssnÄla val. Ytterligare tillÀmpning av EU:s koldioxidtullar pÄ alla varor som kommer frÄn lÀnder utanför EU och som inte omfattas av utslÀppshandeln.
6. BÀttre livskvalitet genom kontrollerad förÀndring
I samband med klimatförÀndringen rÀknar man ofta upp bara sÄdant som kommer att bli dyrare eller som man helt mÄste avstÄ frÄn. Kanske Àr det största mÄlet med en rÀttvis förÀndring att var och en mÄste tÀnka pÄ sin livsstil: betyder vÀlfÀrd endast en möjlighet att konsumera?
Arbetsgruppen för rĂ€ttvis förĂ€ndring tycker inte det. Livskvalitet Ă€r förknippat med mycket sĂ„dant som inte alls belastar klimatet â och som inte nödvĂ€ndigtvis kostar mycket. I ett rĂ€ttvist, klimatvĂ€nligt samhĂ€lle blir mĂ„nga saker givetvis dyrare, men allt behöver inte köpas som eget. Man mĂ„ste ocksĂ„ utveckla tjĂ€nster som ökar vĂ€lfĂ€rden.
âKlĂ€dutlĂ„ningstjĂ€nster Ă€r ett bra exempel pĂ„ detta. I framtiden kommer det inte lĂ€ngre att finnas fem euros t-tröjor, men frĂ„n klĂ€dutlĂ„ningar kan man fĂ„ en ny klĂ€nning till priset för tvĂ„ för varje vecka i Ă„ret. Ă tminstone min livskvalitet har förbĂ€ttrats avsevĂ€rtâ, sĂ€ger Suomela.
Det finns mÄnga andra goda exempel. Till Iittalas och Arabias Vintage-tjÀnst kan man sÀlja sina anvÀnda kÀrl i stÀllet för att lÀgga dem i blandavfallet. Kyyti-appen kombinerar kollektivtrafikens och privata företags mobilitetstjÀnster i samma tjÀnst.
Varför kan inte livskvaliteten vara ett likadant mÄtt som bruttonationalprodukten? I enlighet med mÄlen för programmet RÀttvis förÀndring bör den lyftas vid sidan av BNP, nÀr levnadsvanorna styrs i en hÄllbarare riktning.
Om man vill stoppa klimatuppvÀrmningen vid 1,5 grader, behövs det enligt Suomela sÄ hÄrda och snabba utslÀppsminskningar att alla mÄste fÄs med i arbetet och ocksÄ i beslutsfattandet. Om coronan lÀrt oss nÄgot, Àr det Ätminstone att finlÀndarna Àr kapabla till förÀndringar och ocksÄ smarta att utveckla nya idéer.
âDen politiska ledningens uppgift Ă€r att pĂ„skynda förĂ€ndringen bĂ„de genom reglering och reformering av den ekonomiska politiken. Till slut sker förĂ€ndringen dock i vardagen: pĂ„ arbetsplatser, i matbutiker, pĂ„ servicestationer och i andra situationer dĂ€r mĂ€nniskor gör valâ, sĂ€ger Iiris Suomela.
Grönt mÄl: à ldersgrÀnsen för att rösta sÀnks till 16 Är, eftersom ungdomarna Àr tvungna att leva lÀngst med konsekvenserna av de beslut som fattas.
text: Sanna SevÀnen
bilderna pÄ Iiris Suomela: Maija Astikainen
100 sÀtt att bekÀmpa klimatförÀndringen i kommunerna
För oss gröna handlar kommunalvalet om att alla finlÀndska kommuner ska bli föregÄngare i klimatarbete.
MÄnga kommuner har redan satt upp ambitiösa klimatmÄl.
Vi anser att mÄlet bör vara att alla kommuner ska vara koldioxidneutrala senast pÄ 2030-talet.
Vi har sammanstÀllt en lista pÄ hundra klimatgÀrningar som kommunerna kan utföra för att bekÀmpa klimatförÀndringen. Med tanke pÄ sÄvÀl energi, mobilitet, byggande som mÄnga andra kommunala tjÀnster bör klimatmÄlen stÀllas högt.
Energi
1. AnvÀndningen av torv och fossila brÀnslen i kommunala energibolag slopas. Staten erbjuder incitament för energibolag som avstÄr frÄn stenkolen före 2025.
2. Fastighetsspecifika och storskaliga vÀrmepumpar installeras.
3. OljeuppvÀrmning byts ut mot vÀrmepumpar eller andra lösningar med lÄga utslÀpp i kommunens fastigheter.
4. Privata konsumenter uppmuntras och ges rÄd om att avstÄ frÄn oljeuppvÀrmning. Staten ger stöd för detta.
5. De största objekten för tillvaratagande av spillvÀrme och frÄnluft, sÄsom idrottslokaler och kontor, utreds och lönsamma projekt genomförs.
6. Nya sÀtt att producera energi och smarta energilösningar testas. Till exempel i Villmanstrand jÀmnar ett virtuellt kraftverk ut den varierande produktionen av vindkraft.
7. Den vÀrme som finns tillgÀnglig i avloppsvatten och avloppsslam anvÀnds.
8. Vid kommunens energiupphandlingar köps endast förnybar el.
9. KommuninvÄnarnas energirÄdgivning och medvetenhet ökas. Kompetensen i energifrÄgor bland framför allt husbolagens beslutsfattare och kommunens arbetstagare förbÀttras.
10. KommuninvÄnarna uppmuntras till energirenoveringar. Till exempel inom ramen för Helsingfors energirenÀssansprojekt erbjuder stadens energirÄdgivare husbolag konkret, opartisk information och vÀgledning samt praktisk hjÀlp med att genomföra energirenoveringar.
11. Proaktiv rÄdgivning för husbolag utvecklas för att möjligheterna till energisparande och anvÀndning av förnybara energikÀllor kan beaktas vid grundlÀggande renoveringar.
12. Energi sparas i kommunens organisationer enligt 50/50-modellen, dÀr skolor, bibliotek eller andra enheter fÄr hÀlften av de sparade energikostnaderna för eget bruk.
13. Energibesparande ÄtgÀrder testas tillsammans med kommuninvÄnarna. Till exempel i Villmanstrand gavs 46 hushÄll inom ramen för Greenreality-verksamheten möjlighet att pröva de saker de valt för att minska hemmets koldioxidavtryck.
14. Solpaneler installeras i kommunens fastigheter. Exempelvis BorgÄ installerar solpaneler i alla stadens egna nybyggnads- och renoveringsobjekt.
15. Produktionen och anvÀndningen av biogas ökas. Till exempel Mellersta Finlands förbund har utarbetat en regional fÀrdplan för produktionen och förbrukningen av biogas i regionen.
16. Samarbete med lokala jordbruksföretag och andra företag som kan producera biogas. Till exempel JyvÀskylÀ utnyttjar lokal produktion i sina biogasbussar.
17. Kommunens gatubelysning förnyas sÄ att den blir energieffektiv.
18. EfterfrÄgeflexibiliteten för el och vÀrme och plusenergibyggande pilottestas. Till exempel Helsingfors testar för nÀrvarande bÄda.
19. KommuninvÄnarnas möjligheter att följa upp sin egen energi- och vattenförbrukning förbÀttras och de uppmuntras att minska förbrukningen.
20. Smart teknik anvÀnds för optimering av vÀrme-, el- och vattenförbrukningen i kommunens fastigheter och infrastruktur.
Mobilitet
21. Kollektivtrafiken utökas.
22. GÄng- och cykelmöjligheterna utvecklas och gÄng- och cykelvÀgar hÄlls i skick.
23. Elbussar anvÀnds.
24. SpÄrvagnsskenor byggs.
25. Kommunens anstÀllda erbjuds personalbiljetter och -elcyklar.
26. Ett stadscykelsystem inrÀttas. Eller till exempel en stadsbÄtstjÀnst.
27. Laddningsstationer för elbilar och tankningsstationer för biogas byggs.
28. De fordon som kommunen anvÀnder byts ut mot el- och biogasdrivna eller andra utslÀppssnÄla fordon.
29. Autonoma transporter utvecklas. Till exempel i Sohjoa-projektet har bussar utan förare testats i Helsingfors, Esbo och Tammerfors.
30. TillgÀngligheten till kommunens naturobjekt frÀmjas med kollektivtrafik och till fots. Till exempel tjÀnsten Nuuksioon.fi sporrar turister att ta sig till nationalparken med kollektivtrafik.
31. TrÀngselavgifter införs i de stora stadsregionerna. IntÀkterna frÄn trÀngselavgiften riktas till utvecklingen av kollektivtrafiken.
32. Lokala trafikstockningar minskas. Till exempel i Parkkihaukka-tjÀnsten kunde man se bilder frÄn Noux parkeringsplatser för att besökarna skulle kunna undvika de vÀrsta rusningstiderna.
33. Kommunens turistsektor görs grönare. Till exempel Björneborg utreder hur turister kan hÀnvisas till hÄllbara fÀrdsÀtt.
34. SamÄkningsbilar tas i bruk för att hyras ut till stadens anstÀllda, invÄnare och turister.
35. Anropstaxitrafik införs som en kollektivtrafiklösning i glesbygden. Till exempel Byaskjussen i BorgÄ gÄr ut pÄ att kunden meddelar önskad avhÀmtningsplats och destination, och resan slÄs ihop med andra resor Ät samma hÄll.
36. Parkeringsplatsnormen vid byggande slopas för att möjliggöra bilfria bostadsomrÄden.
37. Parkeringsavgifterna i centrum höjs.
38. Parkeringsavgifterna graderas enligt bilens utslÀpp och möjligheten till samÄkning.
39. Möjligheterna till anslutningsparkering vid trafikknutpunkter förbÀttras.
40. SÀkra och vÀdertÄliga cykelparkeringar erbjuds.
41. Införandet av nya smarta mobilitetstjÀnster stöds och testas.
42. UtslÀppen frÄn distributionstrafiken minskas t.ex. genom konkurrenskriterier och i villkoren för parkeringstillstÄnd för distributionstrafiken samt genom att det skapas centraliserade avhÀmtningsplatser för varor och bestÀllningar. Till exempel CityHUB i à bo fungerar som knutpunkt för kurirtjÀnster och som avhÀmtningsstÀlle för butiksbestÀllningar.
43. Energibesiktningar av kommunens transportkedjor genomförs i syfte att hitta potential för utslÀppsminskning.
44. LÀmpligheten hos den befintliga infrastrukturen för laddning av elbilar utreds. Till exempel Nokia stad undersöker anvÀndningen av vÀrmestolpar för bilar och fastigheters utomhusuttag för laddning av invÄnarnas och arbetande personers elbilar.
Upphandlingar och tjÀnster
45. Energiförbrukningen följs upp i kommunens fastigheter, sÄsom skolor. Fastighetens anvÀndare (t.ex. skolelever) inkluderas i minskningen av energiförbrukningen. Till exempel i Ii stÄr daghemmen och skolorna i framkanten av klimatarbetet.
46. Andelen vÀxtbaserad mat i kommunens mÄltidstjÀnster ökas.
47. Ett bindande mÄl faststÀlls för att minska konsumtionen av kött och mjölk.
48. Matsvinnet i kommunens mÄltidstjÀnster minskas.
49. I kommunens upphandlingar beaktas koldioxidavtrycket som ett upphandlingskriterium. HĂ„llbar utveckling beaktas i kommunens upphandlingsanvisningar. SĂ„ har man gjort i bland annat Ii.
50. I kommunen utvecklas Ätervinningen av textilier. Till exempel vid Bioruukki, ett center för bioekonomi och cirkulÀr ekonomi, har Ätervinningscentralen för textilavfall i Stensvik i Esbo öppnats för regionens företag som utvecklar nya innovationer.
51. Vid upphandlingar samarbetar man med andra kommuner. Kommunerna har gemensamt upphandlat bl.a. solkraftverk, och det pÄgÄr gemensam upphandling i frÄga om el- och gasbilar samt laddningsstationer för elbilar.
52. De varor som skaffats till kommunen anvÀnds slut och begagnat köps om det Àr möjligt.
53. UtslÀppen beaktas vid konkurrensutsÀttning av transporter och arbetsmaskiner samt entreprenader som inkluderar sÄdana.
54. Kommunens mattransporter och övriga transporter optimeras sÄ att det uppstÄr sÄ fÄ körda körstrÀckor och utslÀpp som möjligt.
55. För kommunens eget bruk skaffas endast fordon och arbetsmaskiner med lÄga utslÀpp.
56. RÄdgivningen om en hÄllbar livsstil inom social- och hÀlsovÄrdstjÀnsterna frÀmjas. Till exempel i PÀijÀnne-Tavastland pÄgÄr ett pilotförsök med att ge förÀldrar vÀgledning i miljöfrÄgor i samband med rÄdgivningsbesök.
57. Undervisningen i hÄllbara levnadsvanor frÀmjas i olika skolor och pÄ olika skolstadier. Till exempel i livsstilsspelet för att stoppa uppvÀrmningen vid 1,5 grader som utvecklats i samarbete mellan kommunerna ges verktyg för klimatdiskussion mellan studerande och hemmen, sÄ att de inlÀrda metoderna kan omvandlas till handlingar i hemmen.
58. Klimat och hÄllbar utveckling inkluderas i kommunens plan för smÄbarnspedagogik.
59. Delningsekonomin frÀmjas genom att kommuninvÄnarna lÄnas t.ex. hobbyredskap och arbetsmaskiner.
PlanlÀggning och omrÄden
60. TjÀnster planeras nÀra invÄnarna och kollektivtrafiken.
61. VindkraftsomrÄden planeras.
62. NaturskyddsomrÄden inrÀttas.
63. Dikade myrar som Àgs av kommunen restaureras.
64. Kommunens icke odlingsbara marker planteras med skog.
65. Kommunen övergÄr till kontinuerlig odling i sina skogar.
66. En skogsbruksförvaltningsplan med ÄtgÀrder för att bevara och öka kolsÀnkorna utarbetas.
67. Nya energilösningar och energieffektivitetsÄtgÀrder testas i nya bostadsomrÄden. Till exempel i SkaftkÀrr i BorgÄ byggs en ny energieffektiv stadsdel för ca 6 000 invÄnare.
68. Genom planlÀggning frÀmjas uppkomsten av kvarter och omrÄden som Àr inriktade pÄ cykel- och gÄngtrafik.
69. AnvÀndning av förnybar energi, energisparande, produktion av nÀrproducerad energi samt anvÀndning av omrÄden och lokaler som minskar utslÀppen frÀmjas genom planbestÀmmelser.
70. KolsÀnkor och naturvÀrden som gÄtt förlorade i samband med nödvÀndigt byggande kompenseras pÄ annat hÄll.
71. UtslÀppskraven för de miljötillstÄnd som kommunen beviljar skÀrps.
Byggande och boende
72. I kommunens fastigheter genomförs energi- och materialbesiktningar för att hitta sparpotential.
73. Församlingar och andra fastighetsÀgare uppmuntras att genomföra energi- och materialbesiktningar.
74. Energieffektiviteten förbÀttras i kommunens byggnader t.ex. genom ökad isolering och installation av frÄnluftsvÀrmepumpar.
75. Koldioxidavtrycket frÄn bibliotek, skolor och andra kommunala byggnader utreds med mÄlet att systematiskt minska avtrycket. Till exempel i Villmanstrand har man utvecklat en ny modell för helhetsbetonad mÀtning och minskning av koldioxidavtrycket i kommunens byggnader.
76. Den cirkulÀra ekonomin effektiviseras pÄ byggarbetsplatserna. Till exempel inom RANTA-projektet (cirkulÀr ekonomi inom byggande i kommunerna) söktes nya anvÀndningsÀndamÄl för rivningsavfall inom kommunens omrÄde.
77. TrÀbyggandet ökas. Till exempel Tuupala koulu i Kuhmo byggdes av lokalt trÀ i en lokal fabrik och uppvÀrmningen sker via ett lokalt sÄgverk.
78. KommuninvÄnarna erbjuds omfattande möjligheter till avfallssortering och sorteringen sköts inom ramen för kommunens verksamhet.
79. MÀngden avfall som hamnar pÄ avstjÀlpningsplatsen minimeras och ocksÄ gaserna frÄn avstjÀlpningsplatserna utnyttjas.
80. AnvÀndningen av Ätervunnet material vid husbyggnad, infrastrukturbyggande och underhÄll ökas.
81. I kommunens eget byggande och infrastrukturbyggande minimeras livscykelutslÀppen.
82. I samband med grundlÀggande renovering av kommunens egen bostadsproduktion efterstrÀvas stor energieffektivitet och genomförs energieffektivitetsÄtgÀrder som Àr lönsamma med tanke pÄ livscykelkostnaderna.
83. AnvÀndningsgraden för kommunens byggnader förbÀttras och olika anvÀndningsÀndamÄl möjliggörs.
84. Pilotförsök med utslÀppsfria arbetsplatser i stadens eget byggande utförs, och utifrÄn erfarenheterna tas modellen i bruk pÄ alla arbetsplatser. Till exempel i Helsingfors pÄgÄr redan ett pilotprojekt.
85. Höga energieffektivitetskrav inkluderas i villkoren för överlÄtelse av tomter. TomtöverlÄtelsetÀvlingar som siktar pÄ koldioxidneutralitet genomförs.
86. Nollenergibyggande gynnas, dvs. byggnader som producerar energi som motsvarar minst den egna förbrukningen.
87. à tervunnet och Ätervunnet material utnyttjas i kommunens grönbyggande.
88. InvÄnarna erbjuds gemensamma utrymmen, sÄsom distansarbetsutrymmen, som minskar behovet av utrymme i bostÀderna.
Förvaltning
89. Ett bindande mÄl för minskning av utslÀppen för kommunen uppstÀlls och framskridandet följs upp. Redan nu bor 45 procent av finlÀndarna i en kommun som siktar pÄ koldioxidneutralitet före 2030.
90. Kommunen ansluts till de kolneutrala Hinku-kommunena, de resurssmarta Fisu-kommunerna eller nÄgot annat klimatnÀtverk.
91. Samarbete med kommunerna i nÀromrÄdet. Till exempel i ett projekt genomfört av Mellersta Finlands förbunds projekt utvecklades nya lösningar pÄ kommunernas utslÀppsminskningar med hjÀlp av kollegialt lÀrande.
92. Kommunen fogas till det frivilliga energieffektivitetsavtalet för kommunerna, i vilket redan 117 kommuner deltar.
93. KommuninvÄnarna tas med i planeringen av utslÀppsminskningar.
94. MÄl för minskning av utslÀppen uppstÀlls för alla kommunala organisationer. Till exempel i Vichtis har varje tjÀnst och enhet sina egna ÄtgÀrder för att frÀmja klimatmÄl.
95. En klimatbudget införs. Till exempel i Tammerfors budget för 2020 ingick för första gÄngen en klimatbudget med vilken staden synliggjorde sina klimatÄtgÀrder och de resurser som budgeterats för dem.
96. Företagen inom miljösektorn i regionen samordnas i syfte att utveckla nya lösningar och affÀrsmodeller. Till exempel företagsinriktade Greenreality Networks, ett nÀtverk inom energi- och miljösektorn i Södra Karelen, koordineras av Wirma, som ansvarar för företags- och nÀringstjÀnsterna i Villmanstrand stad.
97. För kommunen utarbetas en fÀrdplan eller ett ÄtgÀrdsprogram för cirkulÀr ekonomi och delningsekonomi.
98. För kommunen skapas en strategi för anpassning till klimatförÀndringen.
99. Genom kommunens upphandlingar, försök, anvisningar och andra metoder frÀmjas uppkomsten av och marknaden för sÄdana produkter och tjÀnster med vilka kommuninvÄnarna och företagen kan minska sina utslÀpp.
100. Klimatkonsekvenserna av stora kommunala projekt bedöms med mÄlet att minska dem.
Maria Ohisalo’s speech at the European Green Party Council on 8 November 2019
Dear Friends,
Itâs great to see you all here in Tampere to discuss the future of the European Green movement.
This is an excellent choice of city, as Tampere is one of the Finnish cities contending for the status of 2026 European City of Culture.
Two decades ago
Tampere was also the main avenue for the first Finnish EU-Presidency of 1999.
It was a key moment for drafting EU’s justice and home affairs policies.
Today, we need the same level of ambition
for the whole of Europe.
This is the right time to come together.
We are living in crucial times
concerning the climate crisis,
the future of the rule of law
and the observance of human rights,
both in Europe and worldwide.
The pressure is high to create a sustainable and fair society.
It is visible in many ways:
in reception centres for asylum seekers,
climate strikes by schoolchildren
and Greta Thunbergâs powerful words about climate change.
Great political responsibility rests on our shoulders.
The Greens won in the European Parliament elections last spring.
The Greens have achieved historic success in Poland, Switzerland and Germany.
Here in Finland, our party
now has three Government ministers.
The Green Wave is real.
It is no exaggeration to predict that the next decade will be a green decade all over Europe.
The need for green solutions is more urgent than ever,
because our society must change.
Everyone who follows what is happening in the world,
knows why change must happen
and why Europe in particular
must lead the way towards change.
A Europeanâs carbon footprint is more than ten times that of an
average person in Bangladesh.
And that includes the emissions of the clothing industry
which has moved to the country.
This means that our current lifestyle
exceeds our carbon budget in multiple ways.
In addition to the climate crisis,
neglecting the limits of our planet has also caused the sixth wave of extinction
and irreparable loss of biodiversity.
I really donât know what news has been most shocking in recent years.
Was it that,
the number of forest animals has declined by half in 40 years.
Or that the Amazon rainforest is ablaze even as we speak.
Or that climate change threatens to remove all coral from the face of the earth.
Europe has no excuse for not doing all we can
to halt this intensifying crisis.
Europe has succeeded in recreating itself before.
75 years ago,
hatred and violence had raged across Europe.
Europe had encountered the worst crisis in its history.
Tens of millions of victims lay in hastily dug graves.
At least ten million were in exile
or banished from their homes.
After the Second World War,
Europe came through and rebuilt itself.
Here in Finland,
new homes were built
for almost half a million people made homeless
when the national border was redrawn.
Then, nobody demanded that the borders be closed
or refugees be sent back.
Most importantly,
Europe built its new identity
based on democracy,
human rights
and an open civic society.
We cannot compromise on these principles today.
Freedom of the press,
an independent judicial system
and a society of diverse opinions
must be defended whenever and wherever
they are threatened.
These ideals cannot be promoted
by closing ourselves off from the rest of the world.
We cannot close our eyes to the distress of asylum seekers
and cannot leave them to the mercy of the Mediterranean waves.
We must not accept the ill treatment of undocumented migrants
or stand by and watch journalists being threatened.
These threats are not from a faraway country.
They are present in Europe,
happening before our very eyes.
Europe needs to recreate the spirit of Tampere
from two decades ago.
Back then the EU showed,
with the lead of Finland,
how it can bear responsibility with refugee policies
among many other.
Europe must implement change
by setting an example.
Dear Green friends,
the future of the welfare state must be secured as well.
The Nordic welfare state model has been based on the radical idea
of making the preconditions for a good life,
that is, basic services, schools, health care, care of the elderly,
available for all,
regardless of a personâs financial status.
That income differences do not grow out of hand.
That everyone has the possibility to seek a better life.
Increasing inequality
due to the global transformation of work
has undermined peopleâs faith in the future.
Inequality manifests itself in poverty among families with children,
segregated residential areas for rich and poor,
and long-term unemployment.
My background is in poverty research.
I have interviewed people on the breadline
and talked with the homeless, interviewed people with substance abuse problems,
had my loved ones struggling with problems.
I know
how hard it is to plan for the future
if all income is spent on rent, food and medication,
and one single unexpected expense must be covered by a short-term loan.
It is difficult to plan the future
if you work on a zero-hour contract
and further work cannot be found.
Gaps have appeared
both inside countries
and between the various regions of Europe.
It is no consolation for unemployed youths in Greece or Spain
if youth unemployment falls in the Nordic countries.
It is no consolation for people in remote areas
if jobs are available in the capital,
where you cannot afford to live.
The experience of inequality
has contributed to the rise of extreme right-wing movements.
The far right provides a populist answer
to complicated problems.
The far right provides an answer
that does not aim at solving anything.
It merely foments ill-feeling
and confrontation in society.
It is up to us in the Green movement to be
a counterforce to right-wing populism.
We must oppose racism and inequality
everywhere they appear.
It is up to us in the Green movement
to provide a better answer.
A decade ago, in the 2009 European elections,
our common green programme was called the Green New Deal.
By the way, it was then that I had just joined the Green Youth
and was starting my masterâs degree studies at university.
Years have gone by since.
Now it seems that the time is finally right for the Green New Deal.
The time has come for a fair transition to a sustainable society.
As you may know,
our Green New Deal is named after the United Statesâ New Deal.
In the 1930s, the New Deal mended the damage caused by the Great Depression,
by building a social safety net, reforming the economy
and inspiring the confidence of the American working class in a better tomorrow.
The New Deal was a success because it did not exclude anyone.
The Green New Deal will do the same, but will respond to the
challenges of the 2020s.
The Green New Deal means ecological, social and financial sustainability
The Green New Deal means a green economy encouraging businesses to invest in the circular economy, zero-emission energy production and resource efficiency.
The market economy can be involved in solving the climate crisis,
but not without common ground rules.
It is up to governments to create fair rules to ensure
that all business is conducted by taking our planetâs carrying capacity into account.
Carbon emissions must not create an unfair competitive advantage
– be it Airline industry, manufacturing or energy production.
Prosperity must not be generated by stealing from our children and grandchildren.
The transition to a sustainable society does not mean that jobs will disappear.
It will generate new jobs
– even ones that can be hard to predict at this stage.
The Green New Deal means a strong welfare state support network
providing opportunities for everyone.
From our viewpoint
welfare state and halting the climate crisis
are not competing goals.
They go hand in hand
and are dependent on each other.
The welfare state has not reached its end.
It is the solution of the future.
A successful society
is inclusive of everyone.
A familyâs wealth, or a personâs gender or skin colour,
must not determine whether they have the chance to obtain
an education and achieve their dreams.
Your income must not determine whether
you can have psychotherapy or fertility treatment.
I would not be where I am now
without the welfare state,
the social services that supported my childhood home
and a free education.
The welfare state provides security in a changing world.
And the key issue is that the Green New Deal means
achieving all this change while ensuring social justice.
Change must not be financed at the cost
of the underprivileged in society, or
at the cost of future generations.
Change must be fair.
If people on low incomes must pay more as the costs of motoring rise,
this will be compensated for in social benefits.
If beef meatloaf vanishes from the lunch buffet,
equally tasty pulled oats will be served instead.
If employees lose their jobs,
a green financial policy will create new ones.
The leap to a sustainable society is not an easy one,
and there will be work to do for a long time to come.
Nothing good is created without political will.
Dear friends,
as support for the green parties increases,
sooner or later
many of you will become Government ministers.
Based on my experience,
I can say
that Government work is not always easy.
When you have governmental responsibility,
it is very important to remain clear about your goal;
every decision you make can take you closer to it.
Compromises are always necessary in Government work,
but the position in Government should not be maintained at any cost.
One shouldnât aspire power for its own sake.
Itâs only value is in promoting the things that are important.
By bearing governmental responsibility,
we can contribute to building a better,
more sustainable
and fairer world.
That is all that really matters.
Because the Green League is in Government in Finland,
the stopping of climate change has become this Governmentâs main goal.
This is a historical change.
For the first time ever, we have a Minister of Climate Change in the Government.
It is the duty of our Green Minister Krista Mikkonen,
to ensure that climate change is on the agenda of all ministries
and the entire Government is committed to tackling it.
Financing of environmental protection has been doubled
and the Governmentâs objective is to make Finland carbon neutral by 2035.
We Greens will do our utmost to help the Government succeed in meeting this goal.
As everyone in this room knows,
an energy system reform to prevent climate change
is absolutely necessary.
It will not be easy.
Every country has its own challenges to resolve.
For some it is coal power, and natural gas for others.
In Finland, we have a particularly difficult issue with peat,
with emissions equal to coal.
The green answer to fossil fuels is clear:
they cannot have a place in a sustainable energy system.
At the same time, we must acknowledge
the very difficult human impacts of this policy.
We must be able to renew our energy system fairly.
This is a challenge for all of us:
How to shut down fossil fuel production
in a fair manner?
Everyone engaged in honest work with fossil energy
deserves our attention.
They have the right to good work and livelihood
even after the energy transformation.
This requires education and support for those
hit hardest by the transformation.
I challenge you all to consider
what would be the solution to a fair transformation
which will not leave anybody behind.
Finding solutions to this problem throughout Europe
is one of the preconditions
for success in the fight against climate change.
In Finland, we have decided to
compensate for higher fuel taxes by raising basic social security
and reducing the taxation of low and middle-income citizens.
We will invest in education
to ensure that everyone has the chance to succeed amidst change.
Neither the Green New Deal
nor any other political reform in the 2000s
can be implemented in one country only.
In addition to local solutions,
we need cross border cooperation,
European solidarity and global responsibility.
The European Commission has adopted some of the Green New Dealâs themes.
It is up to us in the Green movement to raise the level of ambition.
Ambition is called for throughout Europe.
We need cooperation more than ever.
That is one of the reasons we are here today.
Dear friends,
The Green New Deal is no utopia,
it is the only possible solution.
The green decade will build a society
that is good for everyone.
It will help us prevent the climate crisis,
secure human rights
and restore peopleâs faith in a better tomorrow.
Climate strikers will be able to return to being children without fearing a catastrophe.
Low-income earners will no longer need to spend their days on the breadline.
Revival of ecosystems,
reconstruction of the welfare state
and restoration of respect for education will ensure
that we hold onto what is most valuable in life.
That even tomorrow,
the child of an underprivileged family
can access education and obtain a doctoral degree.
That even tomorrow,
a female member of a minority group
can walk the streets after dark.
That even tomorrow,
the world will have coral reefs.
Dear friends, the work to achieve fair change starts today.
VihreaÌt - De GroÌna 
VihreÀt - De Gröna